Nu är vi inne på vecka två med pappa hemma på pappaledigt. Ironiskt nog så hinner jag tydligen inte blogga då. Men Casper börjar bli så stor nu så han ska leka och underhållas på dagarna, vilket gör att jag inte hinner sätta med för att blogga.
Idag var vi igen på en tillväxtkontroll vid rådgivningen för förra gången hade han gått upp ynkligt lite. Nu var viktökningen dock bättre och idag landade vi på 5450 gram och 61,5 cm. Inte är det ju mycket, men någon ska ju följa de lägsta kurvorna också ;) Men om han nu inte fysiskt är så stor så växer psyket istället. Han är så himla medveten om allt och alla, nyfiken, vaken och glad. Han pratar, sjunger, sparkar, sprattlar, griper tag i saker, ska smaka på allt, snurrar runt, hoppar och rör sig all världens väg. Och för att vara Casper är han ju perfekt!!
Dessutom är han då duktig när vi har med honom någonstans. Nu när jag har börjat jobba (jumppa på tisdagar och orkestern på torsdagar) så är han ensam med pappa, och hittills har det gått hur bra som helst. Om han bara får mat strax före jag far så klarar han sig utan mat tills jag kommer hem och de kan istället prata, läsa, sjunga och leka tillsammans. Dessutom är han oftast nöjd och glad när vi har med honom på t.ex. fotboll, Uf-träff eller annars träffar våra familjer.
Idag fick han dessutom sin första smakportion. Vi kunde inte hÃ¥lla oss trots att han ännu har en vecka till 4-mÃ¥nadersstrecket ;) Han fick lite potatis och det var minsann en “hitâ€. Nyfiken som han är sÃ¥ följde han noga med vad som var pÃ¥ gÃ¥ng, och när sedan skeden kom mot munnen sÃ¥ blev han sÃ¥ ivrig sÃ¥. Han nästan slukade vad vi gav Ã¥t honom. Han dreglade och svalde om vartannat, men pÃ¥ det stora hela sÃ¥ verkade han gilla det. Hehe, vi fÃ¥r fortsätta imorgon och se hur det verkar dÃ¥.
Han börjar nog minsann bli stor nu vår kille när vi får börja ge lite fast föda…
Nyfikenheten är stor. Och mamma gillar den orangea marimekkohaklappen han fick från banken, så där härligt andelsbanksorange ;)
/ viffslan