Just nu bestÃ¥r mitt liv ganska lÃ¥ngt av slutarbetet. Eller nu till först, planen för mitt examensarbete. I vecka 10 eller 11 Ã¥ker jag troligtvis pÃ¥ praktik och före det borde sÃ¥ mycket som möjligt vara klart pÃ¥ slutarbetet. SÃ¥ veckorna fram tills dess kommer att fyllas med läsning, skrivande och litteratursökning. Och jag har lite dubbla känslor inför detta. Att sitta och ”nöta pÃ¥ stjärtmusklerna”, som vÃ¥ra lärare brukar uttrycka det, är trÃ¥kigt som attans, och att försöka förstÃ¥ nÃ¥got ur en massa svÃ¥ra engelska böcker är inte direkt roligt.
Men på samma gång så ser jag mållinjen nu, och jag vill ta mig dit så snabbt som möjligt. Jag är trött på skolan och vill få den över så fort som möjligt. Och ända möjligheten till det är att jobba så flitigt som möjligt på slutarbetet. Och det tänker jag göra, banne mig!!
Och jag tror att min plan kommer att hålla, för nu börjar jag faktiskt få grepp om själva arbetet. Vad är det jag ska göra, vad vill jag ha reda på och hur ska jag få reda på det. Så plötsligt känns det helt okej. Nu ser jag nästan, men bara nästan, fram emot att skriva det där arbetet. Får bara hoppas att lärarna är med mig och inte mot mig, för det underlättar ju en hel del.
Sedan har jag också börjat tänka mer och mer på studier i Norge :) Under jullovet så var jag till Vasa och bekantade mig med ett jobb som jag var intresserad av, men plötsligt fick jag panik över att börja jobba och Norge dök upp i huvudet igen. Så till Norge tänker jag söka in, och kommer jag in så är det nog en stor chans att vi bor i Norge till hösten. Och gör vi inte det så då vet jag inte vad vi gör. Någonting annat antagligen ;)
Men hur som helst så kan jag inte planera så mycket längre än till april. Fram tills dess vet jag vad jag måste göra, men efter det så är det ganska öppet, och det är helt skönt. Vi får helt enkelt se vad livet har att erbjuda oss.
”He er en spännand tiid vi levär i”
/ viffslan