jag är tillbaka, typ

Min blogg har stått ovanligt öde nu. Ber om ursäkt för det. Men mycket har hänt, tiden har varit knapp och viktigare saker har gått före.

Men så här en söndag när ens kropp känns halvt död, då passar det väl bra att blogga. Ska försöka uppdatera lite nu som då så får vi se vad det blir till.

Varför min kropp känns död. Säger bara “Energy Moves konventet” i Nykarleby igår. Som jumppadragare för Arbis kunde jag ju inte låta bli att medverka. 5 olika dans- och jumppapass kunde man medverka på och jag valde 3 stycken. För att börja lite försiktigt. Jo, jag tackar jag.

Tobias Karlsson från Let’s Dance var där och drog det första passet, lite cha-cha, jive och salsa och det var både roligt och svettigt. Sedan hoppade jag över några pass och medverkade nästa gång på Kimmo Jukuris “Total Body Transformation”. Det var nog något av det TYNGSTA jag gjort i hela mitt liv. Visste absolut inte att jag var så svag i kroppen. Jag höll på riktigt på att gå av på mitten. Det var mag- rygg- och benövningar i 3 x 20 min och redan efter de 20 första minutrarna så ville jag inte vara med längre. Och sen blev det bara värre…

Och efter hans pass så skulle man ju ha behövt töja ordentligt och länge, men nej, då drog Tobias igång med sitt pass “lady Gaga”. Jätteroligt, men kanske inte det bästa för en kropp (och knopp) som var helt körd. Men roligt hade vi!

Så idag får jag sota för vad jag gjort. Mina ben bär mig inte, mina höfter värker, magen låter mig absolut inte skratta och armarna känns som kokad spagetti vid sidan av min kropp. Det ironiska är ju att man verkligen känner att man lever, trots att man känner sig död.

Huvudet då, nå det hänger fortfarande med. Tack och lov!

/ viffslan