Alltså vilken vinter det blev helt plötsligt. Snö i mängd och massor, 10 grader kallt och så himla vackert. Men inte mig emot, jag längtar redan till jul, så snön är bara välkommen!
Men den medför ju också vissa problem. Trots att vi ju bor i Finland och borde vara vana med snö så kom det ju nog rätt överraskande ändå. Jag menar, det brukar ju verkligen inte komma då här mycket snö första gången, utan det brukar ju komma ett litet täcke, inte 20 cm.
Överraskad som jag då var så hade jag inga vinterdäck på bilen i morse. Det borde jag ju ha haft, men av förklarliga orsaker så har min bil varit lite upptagen. Så i morse när jag skulle iväg till jobbet så var det då med sommardäcken på. Min första anhalt var Lillby så då var det bara att ge sig i kast med grusvägen mellan Jeppo och Lillby. Det gick dock förvånansvärt bra eftersom det var så få som hade kört där, så snön låg kvar utan att ha blivit nerpackad. Lite problem när jag mötte en stor traktor, men annars gick det bra.
Jag fick också nytta av de kunskaper som jag tog med mig från gårdagens torsdagsföreläsning med Olof Röhlander. Man utvecklas genom utmaningar. Så istället för att bannas över snön så satt jag och tänkte att detta ju leder till att jag under dagen utvecklats till en bättre bilförare, och det är ju inte fy skam.
Så jag kom lyckligt fram till Lillby. Men när jag skulle därifrån och in till Jakobstad var det nog värre. Då kom det ner blötsnö, det isade både på rutorna och vindrutetorkarna och i Bennäs fick jag stanna och skrapa rutorna igen, samt plocka bort is från torkarna. Det var vitt överallt och trots att sikten ut genom vindrutan blev bättre så såg man knappt något för allt vitt. Usch. Men jag kom mig också lyckligt till Jakobstad.
När jag sedan åkte hem från jobbet så visade jag prov på ett lugn som jag sällan gör när jag kör. När jag kör blir jag lätt irriterad och triggat. Blir jag omkörd (så där onödigt) så uppkommer alltid en viss tävlingsinstinkt. Men idag så kände jag att det viktigaste var att hålla sig på vägen. Så färden på riksåttan gick i 60-70 km/h. Det var 3 bilar som körde om, men en lång rad bakom mig var nöjda med att hålla den hastigheten, så det var nog inte bara jag som fortfarande satt med sommardäck under bilen.
Men nu är däcken bytta av min kära far (jag brukar vilja göra det själv, men idag orkade jag bara inte, så då är det bra med far och bröder, speciellt när maken inte slutar jobba före det nästan är kväll.) Dessutom fick jag ny stereo i bilen så nu kan jag köra säkert, eller ja säkrare, och höra på julskivor i bilen :)
Så redan idag har jag haft väldig nytta av de positiva tankarna och redskapen för att tänka positiv som vi lärde oss igår på föreläsningen. En kollega till mig vara grymt irriterad på snön medan jag (till min förvåning) inte alls kände någon bitterhet över de tunga körorna jag gjort idag. Ha, alla kan vi förändras och utvecklas!
Men nu är denna dag snart över och den värsta snöchocken har lagt sig. Nu väntar en helg med mycket program, men också lite vila. Trevlig helg på er!
/ viffslan